HOME - guestbook - chat - bbb - reed adjusting - bassoon recordings -
romantic bassoon - bassoon drawings - bram midi - links

In English, Please!

Rörbalansering
av Christian Davidsson

Det går att ägna mycket tid åt rörskrapning med inget, eller litet resultat. Men det går också att ägna lite tid med stort resultat. Då måste du givetvis veta var du skall skrapa eller klämma etc. Men det viktigaste är att du går metodiskt fram, så att du hela tiden har överblick och vet vad du gör, för att därigenom kunna lära av misstag och utveckla dina kunskaper och din känsla för att få dina rör som du vill ha dem.

Diagnos. När du har ett rör som skall åtgärdas, måste det först få en diagnos. Det räcker inte med att du klassar ut röret och bara tycker att det är dåligt, för de mest omöjliga rör kan få ett lyckligt slut och vice versa. Ok, röret känns inte bra, men vad är det som inte känns bra? Det kan vara en eller flera saker som inte känns bra och ibland kan det vara en enda stor soppa. Är det t ex endast ansatsen som inte är bra, går du direkt till att skrapa det eller de områden som påverkar ansatsen. Men om det är flera saker, är det tid att vara metodisk och bena ut det hela bit för bit. När du spelar på ett rör kan du nog genast säga om det är för hårt, för löst, för mörkt, för ljust, för trögt på höjden, för trögt på djupet, för sprakigt etc. Du tar och åtgärdar alla punkter i den ordning bristerna uppenbarar sig.

Balans. Det är viktigt att veta, att allting hänger ihop och att det är balansen emellan alla åtgärder som kommer att ge dig bättre rör. Att peka ut, att om du skrapar här - så blir det si eller om du skrapar där - så blir det så, är den lättare delen, men detta visar jag i följande skrapnings-schema. Den svårare delen är att få balans i röret och det får du antingen om du har tur, eller om du utvecklar din känsla för hur mycket av det ena eller andra du skall göra på dina rör. Den känslan för dina rör kan du bara utveckla själv, men med stor hjälp av att vara strategisk, inte ta för mycket på en gång, samt med följande schema som du förmodligen med tiden kan vidareutveckla genom egna upptäckter.

Skrapa med ögat! Se till att oavsett skrapning du inte får några gropar eller kanter. Det skall vara mjuka övergångar från de områden du skrapat, till de områden du inte skrapat. Balans emellan mitten på röret och dess kanter. För tjock mitt och för tunna kanter t ex, kommer att ge dig ett rör som är trögt alltigenom. Använd ögat och se att det är flöde, harmoni och jämna linjer, genom hela röret. Lär känna hur olika typer av trä reagerar för lika skrapning. Låt alltid de egenskaper du är nöjd med hos ett rör, förbli orörda och vara referenspunkt till det du inte är nöjd med.

Verktyg. Använd fantasin då det gäller verktyg. Det är viktigt att du har verktyg som du trivs att arbeta med och som passar för alla olika moment. Grunden är dorn, brotsch, tunga, kniv och tång. Dornen bör inte vara för lång, då den "krockar" med tungan inne i röret. Tungan bör vara så bred att hela rörbanan får plats. Kniven bör vara en rörkniv, men det går bra med annan kniv som inte är för stor, ligger bra i handen och är lätt att få vass. Samt tången, som bör vara liten och inte alltför bred, så att du kommer åt små områden. Våtslippapper, grovlek P1000, är ett bra hjälpmedel för att få ytan på röret jämn och då du skall justera spetsen. En nagelfil i metall t ex, är utmärkt för att slipa ner kanterna på röret. En kniv med starkt böjd egg i spetsen, gör det enkelt att precisionsskrapa små områden.

På nästa sida har du en felsökningsdel, därefter beskrivning av vad som sker vid justering vid de olika punkterna. Sist har du rör med olika skrapningspunkter. Nu säger jag bara en sak: ... Llllycka till!!!

Rörbalansering < 1 > Copyright © 1996 Christian Davidsson

I följande beskrivning redogör jag för olika sätt att angripa det du tycker fattas dina rör.

Detta betyder inte att du skall ta till alla åtgärder under samma punkt, bara i värsta fall. Åtgärderna som beskrivs är däremot i en turordning som jag finner bra. Saxa emellan de olika sätten att komma åt samma sak, då alla sätt har olika "biverkningar" och vissa av dessa biverkningar kan fås att passa det du vill uppnå.

Om röret är, för hårt: Se till att mitten på röret (15) inte är för tjock i förhållande till kanterna, om utifall skrapa lite här. Om du har för mycket trä på röret, börja med att skrapa jämt, över hela röret (8). Försök urskilja om t ex höjden blir lätt och djupet tungt, eller vice versa efter att du skrapat lite. Stoppa då och skrapa vidare på de områden, som representerar det du inte är nöjd med. Är träet väldigt hårt i sig själv, kan du som sista åtgärd hålla ner rörbanan (8) i kokande vatten ca 10 sek.

för löst: Om röret endast är något löst, prova då med att dra åt första och andra tvingen (10), (11). Skulle inte det räcka, kläm upp röret på båda sidor strax bakom första tving, vid punkt (14). Om röret är väldigt löst, kapa då spetsen ca 0,5 - 1,0 mm.

för trögt på djupet: Skrapa bakre delen (3). Du kan även klämma andra tving på ovan och undersidan (13). I viss mån hjälper det att skrapa yttersta hörnorna vid punkt (18), men det gör också höjden något lättare. Punkt (1) gör djupet ngt lättare, men framför allt hela röret friare.

för trögt på höjden: Skrapa vid punkt (21). Spänn och kläm andra tving på båda sidor (11). Slipa vid punkt (2), men om inte tillräckligt även något på punkt (7) och (18). Ev brotscha ur röret.

för mörkt i klangen: Börja med att ta jämnt över hela spetsen (9). Se till att punkt (4) "hjärtat", inte är för tjockt i förhållande till området omkring. Ta endast lite i taget här då du förlorar "klang" och stadga, men visserligen vinner större frihet och flexibilitet. Behövs ännu mer, gå vidare till punkt (7). Kläm på båda sidor om röret vid andra tving (11). Slutligen, dra kniven längs röret, på var sida om den absoluta mitten (19). Denna skrapning skall du göra som sista åtgärd och inte för mycket av.

för ljust eller för sprakigt: Skrapa kanterna på bägge sidor (6). Även punkt (1) som går något längre in på mitten, gör röret mörkare. Kläm med tång på båda sidor om röret, bakom första tving vid punkt (14). Röret kommer att få större öppning, som du klämmer ihop med fingrarna framför första tving. Du kommer också ökat motstånd genom att klämma vid punkt (14). Vidare, kläm ovan och under andra tving (13).

för trögt i ansatsen: Skrapa med kniv, den yttersta spetsen (5) samt (7). Punkt (9) ger dig lättare ansats och större flexibilitet. Prova även punkt (1) och (4).

för lätt i ansatsen: Kläm ihop röret med fingrarna och slipa (med våtslippapper grovlek P1000) framkanten av spetsen (17), alt kapa röret 0,5 mm. Spänn första tving (10). Vidare skrapa vid punkt (21). Du kan också klämma röret på båda sidor vid punkt (14).

för lågt på höjden: Brotscha ur röret! Kläm på båda sidor om röret vid andra tving (11) och/eller kläm ihop röret vid första tving, punkt (12). Brotscha ur röret.

för högt på djupet: Kläm ihop röret vid andra tving, punkt (13). Skrapa vid punkt (1), samt om så behövs vid punkt (3). Skrapa punkt (16) "ögonen".

Rörbalansering < 2 > Copyright © 1996 Christian Davidsson

Vad händer vid skrapning eller justering av de olika punkterna?

Det finns en massa och säga om detta och en hel del kommer du att märka själv. Jag redogör endast i stora drag, om vad som huvudsakligen sker.

1) Skrapning här ger dig ett friare rör. Klangen blir en aning mörkare och djupet lättare.

2) Ansatsen blir lättare. Bättre flexibilitet över hela registret. Biljud dämpas.

3) Djupet blir lättare.

4) "Hjärtat", kärnan i tonen. För lite på detta område får röret att klappa ihop och för mycket ger dig ett tungt rör med dålig ansats, samt oflexibilitet vid legato. Prova andra åtgärder innan du slipar här, men om, ta då endast lite åt gången. Tonen blir ljusare och vekare, men friare när du slipar här.

5) Ansatsen blir lättare. Pianissimo på höjden blir lättare.

6) Slipar du längs kanterna dämpar du klangen samt får något mörkare ton. Röret blir mer flexibelt. Tar du alltför mycket här i förhållande till mitten av röret, uppstår obalans, röret blir ostabilt och trögt.

7) Gör höjden samt ansatsen lättare. Du får också något ljusare klang.

8) Slipar du jämt över hela röret kommer det att bibehålla sin inbördes relation och blir lättare.

9) Gör övre registret lättare, förbättrar ansatsen, ger ljusare klang samt större flexibilitet.

10) Sidorna på första tving. Första tving skall inte vara alltför hårt åtdragen, då det hämmar rörets vibrationer. Om den är hårt åtdragen och du vill ha ett friare rör lossnar du lite på den. Genom att klämma upp röret på båda sidor får du större öppning, mer motstånd, mörkare ton, samt lättare djup.

11) Sidorna på andra tving. Andra tving bör vara relativt hårt åtdragen. Kläm på båda sidor och du får mindre öppning, större stabilitet, samt bättre höjd.

12) Ovan och undersidan första tving. Kläm ihop röret här och du får mindre öppning, ljusare ton, bättre höjd.

13) Ovan och undersidan andra tving. Kläm här och du får större öppning, mer volym, lättare legaton, mörkare ton, samt lättare djup.

14) Sidorna bakom första tving. Kläm här och du får mörkare ton, större motstånd och stabilitet.

15) "Ryggen". För mycket trä här ger dig ett hårt, tjurskalligt rör. För lite trä får röret att kollapsa.

16) Slipar du här blir röret mera flexibelt samt vibrerar bättre. Även höjden förbättras. Du får ljusare klang.

17) Kläm ihop spetsen med fingrarna och slipa framkanten om ansatsen är alltför lätt.

18) Förbättrar ansatsen på höjden, samt ger dig något friare djup. Ju mer du slipar in mot mitten (streckade linjer), desto mörkare, mer flexibilitet, bättre ansats och legato får du.

19) Om du tycker att klangen är "död" kan du som sista åtgärd dra med kniven längs dessa linjer på var sida om rörets mitt, men ta högst ett par gånger per linje. Detta kommer ge dig mer sting i klangen.

20) Om du har en mätklocka kan du mäta olika punkters tjocklek på röret. Detta förslag ger dig ett rör med bra balans och mycket krut i, om du har normalt hårt trä. Samtidigt ger det dig en visuell bild av hur rörbanans stigning bör se ut (om du tittat på röret från sidan). Vill du ha ett lättare rör, skrapar du ner hela banan och bibehåller denna innbördes relation. Du mäter i mitten av rörbanan, från spetsen. Fyra mm in på röret är tjockleken 0,55 mm, åtta mm in - 0,65 mm, tolv mm in - 0,70 mm, sexton mm in - 0,80 mm, tjugo mm in - 0,85 mm, tjugofyra mm in - 0,90 mm.

21) Dämpar klangen, ger mer motstånd och mörkare klang. Förbättrar övre registret.

Rörbalansering < 3 > Copyright © 1996 Christian Davidsson

Rörbalansering < 4 > Copyright © 1996 Christian Davidsson

HOME - guestbook - chat - bbb - reed adjusting - bassoon recordings -
romantic bassoon - bassoon drawings - bram midi - links