Vad säger lagen?

Här följer valda delar ur statens jordbruksverks författningssamling med tonvikt på fåglar och smådjur (marsvin, kaniner och andra gnagardjur).

För övrig information angående djur hänvisar vi till statens jordbruksverks hemsida!


Statens jordbruksverks författningssamling

ISSN 1102-097O


Statens jordbruksverks

föreskrifter om

villkor för hållande, uppfödning och

försäljning m.m. av djur avsedda för

sällskap och hobby


Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping, tel: 035-15 50 00

telefax: 035-19 05 45, telex: 70991 SJV-S


SJVFS 1997:61

Saknr L 80

Utkom från trycket den 19 jun 1997

Beslutade den 22 maj 1997


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kapitel 1 Inledning

Kapitel 2 Bestämmelser om utbildning och kunskap för den som driver handel med djur avsedda för sällskap och hobby

Kapitel 3 Bestämmelser om skyldighet för den som säljer sällskaps djur att lämna information om djurers skötsel

Kapitel 4 Gemensamma bestämmelser för hållande av olika djur arter

Kapitel 5 Särskilda bestämmelser för hållande av burfåglar

Kapitel 7 Särskilda bestämmelser för hållande av kaniner och gnagare

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Bilaga 1 Burfåglar

Bilaga 3 Kaniner

Bilaga 4 Gnagare


Statens jordbruksverk föreskriver, med stöd av 4, 18, 19, 20, 21 a och 29 §§ djurskyddsförordningen (1988:539), följande.

Kapitel 1

Åter till innehållsförteckningen!

INLEDNING

1 § Dessa föreskrifter innehåller villkor för hållande, uppfödning, förmedling och försäljning av ryggradsdjur som används eller skall användas som sällskaps-, hobby- eller foderdjur.

Föreskrifterna i 5 - 12 kap. gäller inte vid hållande av ett fåtal djur om varken avelsverksamhet, förmedling eller försäljning förekommer. I dessa fall utgör bestämmelserna allmänna råd i enlighet med vad som framgår av Statens jordbruksverks allmänna råd (1997:1) i anslutning till djurskyddslagen (1988:534) och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1997:61)om villkor för hållande, uppfödning och försäljning m.m. av djur avsedda för sällskap och hobby.

Föreskrifterna gäller inte hundar, katter, tama hästdjur, traditionella lantbruksdjur, dovhjort, kronhjort, mufflon, vildsvin, strutsfåglar, prydnadsfjäderfä samt inhemska hönsfåglar och andfåglar.

2 § Grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas finns i djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539).

3 § I dessa föreskrifter avses med

avelshona med kull: ett hondjur med en kull av ungar under tiden före avvänjningen,

betesbur: en bur utan botten eller med nätbotten som är placerad på gräsbevuxen mark så att djuren får möjlighet att beta,

bottenmaterial: fast eller finfördelat material, som läggs på botten i ett förvaringsutrymme och som dels har en hygienbefrämjande funktion genom att det kan bytas ut eller rengöras, dels kan erbjuda djuren möjligheter att gräva eller gömma sig,

burfåglar: fågelarter, utom rovfåglar, som i Sverige vanligtvis och av tradition hålls i bur för sällskap och hobby,

foderdjur: djur som är avsedda att användas som föda till köttätande djur,

förvaringsutrymme: en bur, en terrarium, ett akvarium eller en annan behållare, eller rum, en inhägnad eller ett annat avgränsat utrymme, där djur hålls,

gnagare: djurarter som tillhör ordningen Rodentia och som i Sverige vanligtvis och av tradition hålls för sällskap och hobby,

marklevande burfåglar: fågelarter som i Sverige vanligtvis och av tradition hålls i bur för sällskap och hobby och som har rudimentära vingar och saknar flygfärdiga, såsom kinesisk dvärgvaktel,

strömedel: finfördelat uppsugande bottenmaterial, såsom kutterspån, torv och halm,

4 § Viltfångade djur får inte hållas, förmedlas eller säljas för sällskap och hobby eller för att användas som foderdjur. Detta gäller dock inte fiskar och groddjur. Vidare får inhemska vilda djur hållas och förmedlas om de omhändertagits för vård och behandling på grund av sjukdom eller skada.

Det är inte tillåtet att hålla, förmedla eller sälja apor eller rovdjur för sällskap och hobby. Dock får tam-iller och grävling hållas, förmedlas eller säljas för sådana ändamål.

5 § Djur som får hållas enligt 4 § och djur som inte omfattas av 5 - 12 kap. skall, utöver vad som framgår av 1 - 4 kap., hållas i enlighet med särskilda instruktioner som Statens jordbruksverk meddelar i varje enskilt fall. Utan sådana instruktioner får djur som här avses inte hållas. Vid begäran av instruktioner skall följande uppgifter lämnas till Jordbruksverket:

  1. djurslag och det vetenskapliga namnet på arten,
  2. djurartens normala vuxenstorlek,
  3. djurartens normala livslängd,
  4. djurartens ursprungsland och naturliga biotop,
  5. djurartens aktivitetsmönster och sociala organisation i naturen,
  6. djurartens födoval i naturen,
  7. på vilket sätt djurets behov av utrymme, inredning, klimat och ljus kan tillgodoses,
  8. hur djurets förvaringsutrymme kan göras rymningssäkert,
  9. på vilket satt djurets behov av att vara tillsammans med andra djur kan tillgodoses,
  10. hur djuret bör hanteras,
  11. hur djurets näringsbehov kan tillgodoses,
  12. eventuella sjukdomar som djurarten är särskilt utsatt för och hur djuret kan skyddas mot dessa, samt
  13. de ytterligare uppgifter som Jordbruksverket kan komma att begära.

6 § Om det är nödvändigt får djur som står under behandling på grund av sjukdom eller skada hållas på annat sätt än vad som anges i dessa föreskrifter.

7 § Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge ytterligare undantag från bestämmelserna i dessa föreskrifter.

Kapitel 2

Åter till innehållsförteckningen!

BESTÄMMELSER OM UTBILDNING OCH KUNSKAP FÖR DEN SOM DRIVER HANDEL MED DJUR AVSEDDA FÖR SÄLLSKAP OCH HOBBY

1 § Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur skall ha den kunskap som krävs för att hålla och sköta djuren i enlighet med gällande djurskyddsbestämmelser.

2 § Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur skall känna igen djuren till att eller släkte, veta hur de skall hållas och skötas, samt kunna könsbestämma djuren genom en okulärbesiktning eller en enkel undersökning, om det är möjligt med hänsyn till djurarten.

3 § Den som yrkesmässigt eller i större omfattning driver handel med djur skall, med godkänt resultat, ha genomgått en grundutbildning samt en eller flera Särskilda utbildningar med inriktning på de djurslag som omfattas av handeln. utbildningarna skall vara godkända av Jordbruksverket.

4 § Grundutbildningen skall innehålla undervisning som ger grundläggande kunskaper om

  1. gällande författningar om djurskydd, smittskydd för djur och införsel av djur,
  2. klimatkontroll i lokaler,
  3. hygien, rengöring, desinficering och avfallshantering,
  4. näringslära och foderhantering,
  5. hantering av djurflöden med hänsyn till smittskyddsaspekter, samt
  6. hur djur påverkas av niljöomställningar och stress.

5 § De Särskilda djurslagsinriktade utbildningarna skall vara indelade på de sätt och omfatta de djurslag som framgår av nedanstående uppräkning:

  1. burfåglar,
  2. tam-iller,
  3. kanin och gnagare,
  4. reptiler, samt
  5. fiskar och groddjur.

Utbildningarna skall innehålla undervisning i taxonomi, anatomi och fysiologi, ekologi, etologi och näringslära samt om reproduktion, sjukdomar och införselbestämmelser. inom respektive område skall kursdeltagarna ges allmänna kunskaper om de uppräknade djurslagen och särskilda kunskaper om de i handeln vanligast förekommande arterna av dessa djurslag.

Kapitel 3

Åter till innehållsförteckningen!

BESTÄMMELSER OM SKYLDIGHET FÖR DEN SOM SÄLJER SÄLLSKAPSDJUR ATT LÄMNA INFORMATION OM DJURETS SKÖTSEL

1 § Djur som exponeras med avsikt att säljas skall vara taxonomiskt namngivna med att eller släkte på en skylt, så att det klart framgår vilket djur som avses.

2 § Den som yrkesmässigt skiljer ett sällskapsdjur skall vid överlåtelsen lämna ett faktablad, med skriftlig information om djuret och dess skötsel, till mottagaren av djuret.

3 § Ett faktablad avseende fåglar, däggdjur, reptiler eller groddjur skall innehålla uppgifter om

  1. det svenska eller vetenskapliga namnet på djurets att eller släkte,
  2. djurets kön i de fall då detta kan avgöras genom en okulärbesiktning eller med hjälp av en enkel undersökning av djuret,
  3. djurartens normala vuxenstorlek,
  4. djurartens normala livslängd,
  5. djurartens aktivitetsmönster och sociala organisation i naturen,
  6. på vilket sätt djurets behov av utrymme, inredning, klimat och ljus kan tillgodoses,
  7. hur djurets förvaringsutrymme kan göras rymningssäkert,
  8. på vilket sätt djurets behov av att vara tillsammans med andra djur kan tillgodoses,
  9. hur djuret bör hanteras,
  10. hur djurets näringsbehov kan tillgodoses,
  11. djurets eventuella dräktighet om det är ett daggdjur.
  12. djurets eventuella behov av vintervila om det ar en reptil eller ett groddjur,
  13. åtgärder som kan underlätta miljöomställningen för djuret,
  14. de vanligaste tecknen på stört hälsotillstånd hos djuret, samt
  15. eventuella sjukdomar som djurarten är särskilt utsatt för och hur djuret kan skyddas mot dessa.
4 § Ett faktablad avseende fiskar skall innehålla uppgifter om
  1. det svenska eller vetenskapliga namnet på fiskarnas att eller släkte,
  2. fiskarnas eventuella stimbeteende eller aggressivitet mot andra fiskar,
  3. fiskarnas behov av storlek på och inredning av akvariet,
  4. fiskarnas behov av vattenkvalitet och hur denna kan upprätthållas,
  5. fiskarnas behov av vattentemperatur,
  6. fiskarnas behov av ljus,
  7. hur fiskarnas näringsbehov kan tillgodoses, samt
  8. vilka åtgärder som kan underlätta för fiskarna vid omställning till nytt vatten.

Kapitel 4

Åter till innehållsförteckningen!

GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV OLIKA DJURARTER

Allmänt

1 § Djur som har behov av att vara tillsammans med andra djur skall hållas och skötas på ett sätt som tillgodoser dessa behov.

2 § De djur som konstant visar eller vid upprepade tillfällen har visat aggressivitet, jaktbeteenden eller andra hotbeteenden mot andra djur får inte hållas tillsammans med dessa på ett sätt som kan medföra att de skadar eller stressar dem eller själva skadas eller blir stressade.

Avel

3 § De djur som nedärver missbildningar, eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga funktioner, får inte användas i avel.

Konstruktion av förvaringsutrymmen

4 § Ett förvaringsutrymme skall vara utformat så att tillsyn kan ske utan svårighet

5 § Ett förvaringsutrymme skall vara rymningssäkert. Mellanrum galler, nät och andra anordningar skall vara konstruerade och anpassade till djuren så att de inte kan tränga sig ut eller fastna. Material och infästningar i galler, nät och andra anordningar skall vara anpassade till förvaringsutrymmets storlek och till djurens storlek, styrka och eventuella gnagbenägenhet.

6 § Om förvaringsutrymmen är placerade intill varandra skall de vara konstruerade och uppställda så att diuren inte kan nå och skada varandra.

7 § Golv, vaggar, tak och inredningar i förvaringsutrymmen skall vara av lämpligt material och utformade så att de lätt kan rengöras och desinficeras. Golv skall vara anpassade till djurslaget och utformade så att bortförsel av spillning kan ske utan svårighet.

8 § Elektriska installationer I förvaringsutrymmen skall vara försedda med skydd eller placerade så att de är oåtkomliga för djuren. Även fönster skall vara försedda med skydd om det är nödvändigt för att djuren inte skall skada sig. Föremål och ämnen som kan skada djuren får inte vara placerade eller förvaras så att de är åtkomliga för djuren.

9 § Om flera djur hålls i hyllsystem skall dessa vara utformade så att spillning och dylikt avfall inte kan förorena lägre belägna utrymmen.

Utrymmen

10 § En förvaringsutrymme skall vara tillräckligt stort för att möjliggöra de rörelser och den motion som varje djur behöver.

Bottenmaterial

11 § Ett förvaringsutrymme skall vara försett med bottenmaterial och bomaterial om det behövs för att tillgodose djurens behov. Bottenmaterial och bomaterial skall då finnas i en för djurarten och djurens ålder tillräcklig mängd och vara av god kvalitet samt i övrigt beskaffat så att djuren inte kan skadas av gifter, mögel eller damm.

Inredning

12 § Ett förvaringsutrymme skall innehålla inredningsmaterial, som ger de klättermöjligheter, grävmöjligheter, viloplatser, gömställen, bad-, sim- och dykmöjligheter som varje djurart behöver för att kunna utöva sitt naturliga beteende.

13 § Utfodrings- och vattningssystem skall vara utformade, dimensionerade och placerade så att de medger ett för varje djur lugnt och naturligt intag av foder och vatten.

Klimat

14 § Djur skall hållas i ett klimat som är anpassat efter varje djurs behov och till djurhållningsformen.

15 § Djur får endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger följande värden:

16 § Luftens innehåll av organiskt damm skall hållas så lågt som möjligt.

17 § Till- och frånluftsflöden i lokaler och förvaringsutrymmen för djur skall vara utformade så att de inte orsakar ett för djuren skadligt drag.

18 § Om ett djur hålls utomhus skall det ha ett efter sitt behov anpassat skydd mot stark värme, nederbörd, fukt, blåst, kyla och rovdjur. Marken skall vara tillräckligt dränerad så att den inte blir sörjig under normala väderleksförhållanden.

Belysning

19 § I ett förvaringsutrymme skall det finnas god tillgång till direkt dagsljus eller artificiell belysning, så att djuret eller djuren kan utföra normala aktiviteter och beteenden och så att tillsyn och vård kan ske utan svårigheter. Ljusintensiteten skall regleras så att den inte orsakar obehag eller skada. Ljuset skall anpassas så att dygnat delas upp i dag och natt på ett sätt som motsvarar djurets eller djurens naturliga dygnsrytm.

Buller

20 § Djur får inte utsättas för buller av sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa menligt. De får endast tillfälligtvis utsättas för buller överstigande 65 dBA.

21 § Tillsynen skall ske på ett för djuren betryggande sätt och normalt minst en gång

Tillsyn och skötsel

22 § Rengöring av ett förvaringsutrymme och byte av bottenmaterial, strömedel och bomaterial skall ske med sådana intervall att en god hygien upprätthålls.

23 § Om flera djur hålls tillsammans skall djur som dött avlägsnas snarast möjligt.

24 § automatiska utfodrings- och vattningssystem skall kontrolleras med sådana intervall att funktionen och renheten kan upprätthållas.

Foder

25 § Djur skall ha fri tillgång till rent dricksvatten om inte annat anges i 6 och 7 kap.

26 § Djur skall ha daglig tillgång till foder om inte annat anges i 8 - 12 kap. Foder skall vara av lämplig struktur, av god hygienisk kvalitet och tillgodose varje djurs näringsbehov.

zoobutiker, djurgrossistanläggningar och liknande anläggningar

27 § För djurhållning i zoobutiker, djurgrossistanläggningar och liknande anläggningar gäller bestämmelserna i 28 - 44 §§ utöver övriga bestämmelser i dessa föreskrifter.

28 § Olika arter av gnagare, ormar, ödlor eller sköldpaddor skall hållas åtskilda. Mycket närbesläktade arter av ormar, ödlor eller sköldpaddor får dock hållas tillsammans. Kaniner får inte hållas tillsammans med gnagare, med undantag av marsvin.

29 § Könsmogna kaniner och gnagare som hålls för försäljning skall vara könssorterade. Könsmogna okastrerade kaninhanar får inte hållas tillsammans avel och uppfödning av djur får inte ske i en butikslokal eller annan lokal till vilken kunder har tillträde.

30 § Kampfiskhanar får inte hållas inom synhåll för varandra och inte heller så att de kan se sig själva i en spegel.

Fiskar får aldrig hållas i en vattenvolym understigande 1 liter. Vattenytan skall vara minst 1 dm2.

31 § Djur som bar smittsamma sjukdomar eller parasiter får inte föras in i eller hållas i en zoobutik, djurgrossistanläggning eller liknande anläggning om de inte kan isoleras på ett tillfredsställande sätt. Även i övrigt skall de åtgärder vidtas som behovs för att förebygga utbrott och spridning av sjukdomar.

32 § Veterinär verksamhet eller andra förmer av konsultations- eller serviceverksamhet, som innebär mottagning av sjuka djur, får inte bedrivas i en zoobutik, djurgrossistanläggning eller liknande anläggning.

33 § Lokaler och utrustning skall vara anpassade till de aktuella djurslagen.

34 § Det skall finnas minst en särskild plats för rengöring och diskning av flyttbara förvaringsutrymmen, inredningar, matskålar och annan utrustning som kommit i kontakt med djur. Rengöring av utrustning och föremål som kommit i kontakt med reptiler får inte ske på de platser där utrustning från andra djur hanteras.

35 § Det skall finnas minst en avskild plats, för isolering och skötsel av sjuka eller skadade djur, dit kunder inte har tillträde. Detta gäller dock inte för fiskar.

36 § Förvaringsutrymmen skall vara utformade och placerade så att djuren inte störs i onödan av andra djur eller av människor. Minst en sida i ett förvaringsutrymme skall vara skyddad mot insyn. Burar med fåglar skall vara placerade minst 100 cm över golvet, detta gäller dock inte burar som är högre ån 150 cm.

37 § Köttätande djur och djur som är eller skulle kunna utgöra deras bytesdjur skall hållas åtskilda på ett sådant sätt att de inte skadar eller stressar varandra.

38 § Djur får inte hållas eller förevisas i skyltfönster.

39 § De förvaringsutrymmen, som innehåller djur som är avsedda för försäljning, skall vara utformade så att ett utvalt djur är lätt att fånga utan att de övriga djuren utsätts får onödig stress.

40 § Ventilationen anläggningen skall vara anpassad till de djurarter och det antal djur som hålls där.

41 § Djuren skall ha ett svagt ljus under natten.

42 § Lokalerna i vilka djuren förvaras skall hållas rena.

43 § Ett förvaringsutrymme i vilket djuren sätts in omgångsvis skall, före varje insättning av en ny omgång djur, rengöras noggrant varvid bottenmaterial och bomaterial skall bytas ut.

44 § I varje anläggning skall det finnas en kontinuerligt uppdaterad arbetsinstruktion med en plan får djurens skötsel. arbetsinstruktion en skall innehålla anvisningar och rutiner för

    foderhantering samt utfodring och vattning av djuren,
  1. rengöring av djurutrymmen, utrustning och lokaler,
  2. kontroll och manövrering av miljöstyrande system för belysning, uppvärmning, luftfiltrering, vattenrening m.m.,
  3. kontroll av djurens hälsotillstånd,
  4. den särskilda skötsel som skall ges, och andra åtgärder som skall vidtas med, sjuka djur,
  5. mottagning av nya djur,
  6. leverans av djur, samt
  7. nödsituationer.

Kapitel 5

Åter till innehållsförteckningen!

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV BURFÅGLAR

Allmänt om hållande av burfåglar

1 § Burfåglar skall hållas i par, av samma eller motsatt kön, eller grupp.

Detta gäller inte om deras behov av att vara tillsammans med andra tillfredsställs genom kontakt med människor.

bestämmelserna i första stycket gäller inte heller om det finns särskilda skäl.

2 § En burfågel får inte tjudras via en fotring. Ett koppel, som hanteras av en människa, får dock tillfälligtvis fästas vid fågeln via en fotring.

3 § En fågelunge som är beroende av att matas skall hållas tillsammans med minst en matande vuxen fågel om den inte handmatas av människor.

4 § Häckande burfåglar får inte tillåtas att producera så många kullar i sträck att det påverkar deras hälsa menligt.

Konstruktion av förvaringsutrymmen

5 § Marklevande burfåglar får inte hållas på nätgolv.

utrymmen

6 § Burfåglar skall minst ha de utrymmen som framgår av bilaga 1. På en exteriörutställning får burfåglar tillfälligtvis, under en tid av maximalt fyra dygn i sträck, hållas i mindre bedömningsburar.

Fågelungar som hålls utan föräldrafåglar och som handmatas av människor får hållas i mindre burar fram till dess att de är flygfärdiga.

Bottenmaterial

7 § Bottnen i burar till marklevande burfåglar skall vara täckt med strömedel.

Inredning

8 § Burfåglar skall hållas i en för sysselsättning berikad miljö.

9 § Burfåglar av arter som inte är enbart marklevande skall ha minst två rena sittpinnar. Om flera fåglar hålls tillsammans skall det finnas sittpinnar i sådan omfattning att alla fåglar kan sitta på pinne samtidigt utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.

10 § Sittpinne skall vara av en grovlek som är anpassad till fågelns fotstorlek och vara tillverkade av ett material som, utan att vara slipande, ger fågeln ett tillräckligt fotfäste.

11 § Sittpinne skall vara placerade så att burens volym kan utnyttjas till längsta möjliga flygsträcka och så att fåglarnas spillning inte förorenar mat, vatten eller andra fåglar samt så att fåglarnas stjärtfjädrar inte annat än tillfälligtvis kommer i kontakt med foder, vatten eller burgolv.

12 § Marklevande burfåglar skall ha en inredning på burbottnen där de kan söka skydd

13 § Sandbadande burfåglar skall ha ren och finkornig sand för sandbad.

14 § Badande burfåglar skall ha rent badvatten. Fågelbadets utformning och djup skall vara anpassat till fåglarnas storlek och art. Ett fågelbad får inte vara djupare än att fåglarna bottnar.

Klimat

15 § Burfåglar får hållas vid lägre temperaturer än vad arten under normala väderleksförhållanden utsätts för i vilt tillstånd, under förutsättning att detta inte påverkar deras hälsa menligt och att de ges möjlighet att vänja sig successivt till den lägre temperaturen. Burfåglar skall alltid ha tillgång till ett utrymme där temperaturen överstiger 0oC.

Belysning

16 § Häckande burfåglar och burfåglar som hålls i en för dem ny miljö skall ha ett svagt ljus under natten.

Foder

17 § Om flera burfåglar hålls tillsammans skall alla, utan att hindras av varandra, kunna nå fodret.

Burfåglar med hög ämnesomsättning eller särskilda behov skall ha fri tillgång till foder.

Kapitel 7

Åter till innehållsförteckningen!

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR HÅLLANDE AV KANINER OCH GNAGARE

Allmänt om hållande av kaniner och gnagare

1 § Gnagare, utom guldhamstrar, skall hållas i par, av samma eller motsatt kön, eller i grupp. Detta gäller inte om det finns särskilda skäl.

Tidpunkten för, och tillvägagångssättet vid, sammanförandet av djur till par eller grupp skall väljas med hänsyn till djurens art, ålder och kön samt andra omständigheter, så att risken för osämja minimeras.

2 § Guldhamstrar skall hållas ensamma från det att de börjar visa aggressivitet mot varandra, dock senast från och med åtta veckors ålder.

3 § Kaniner och gnagare skall ha tillgång till gnagmaterial för trimning av tänderna.

4 § Kaniner och gnagare, som har en sådan lång eller ullig päls att de inte själva kan hålla sig rena, skall ges pälsvård.

5 § Ungar av kanin och gnagare skall hållas tillsammans med modern, eller en likvärdig ersättare för henne, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad.

Konstruktion av förvaringsutrymmen

6 § Golv av halt material skall vara försett med halkskydd.

7 § Kaniner och gnagare får inte hållas på nätgolv. Detta gäller dock inte då djuren hålls i betesburar eller andra utrymmen med direkt kontakt med marken.

8 § Vintertid skall utomhusburar vara upphöjda från marken.

Utrymmen

9 § Kaniner och gnagare skall minst ha de utrymmen som framgår av bilagorna 3 respektive 4.

Bottenmaterial

10 § Burbottnen i andra burar än betesburar skall vara täckt med ett för djuren anpassat strömedel.

Inredning

11 § Kaniner och gnagare skall hållas i en för sysselsättning berikad miljö.

12 § Marsvin skall ha sådan inredning att de kan söka skydd.

13 § Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, taggmöss, chinchillor och degusråttor skall ha en bolåda eller bohåla med rent och torrt bomaterial. Detta gäller även dräktiga kaninhonor från och med en vecka före beräknad förlossning till minst fyra veckor därefter. Om flera djur hålls tillsammans skall det finnas bolådor eller bohålor i sådan omfattning att de kan utnyttjas av alla djur samtidigt utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.

14 § Kaniner, guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss skall ha bomaterial med långa strukturer så att det kan flätas samman.

15 § Gerbiler skall ha ett gångsystem av rör eller liknade, eller sådant bottenmaterial som de kan gräva gångar i.

16 § Gerbiler, chinchillor och degusråttor skall ha ren och finkornig sand för pälsvårdande sandbad.

17 § Chinchillor skall ha minst två hyllor eller grenar i olika med och av sådan storlek och konstruktion att djuren kan sitta där naturligt och stadigt. Om flera djur hålls tillsammans skall det finnas hyllor eller grenar så att alla samtidigt kan få plats på dessa utan att konkurrens eller aggressivitet uppstår.

18 § Degusråttor skall ha minst en spaningshylla eller annan utsiktsplats. Om flera hanar hålls tillsammans skall det finnas minst en utsiktsplats per hane.

Klimat

19 § Gnagare får inte hållas vid temperaturer som understiger 00C. De skall alltid ha tillgång till en plats där de kan uppnå termisk komfort.

Foder

20 § Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss skall ha fri tillgång till foder. Kaniner, marsvin, chinchillor och degusråttor skall ha fri tillgång till grovfoder såsom hö eller gräs. Förändringar av foderstaten till kaniner, marsvin, chinchillor och degusråttor skall ske successivt. Detta gäller särskilt vid övergång från hö till färskt gräs.

Marsvin skall ges daglig tillförsel av vitamin C.

21 § Om kaniner hålls utomhus eller i ett ouppvärmt utrymme och temperaturen understiger 0oC skall de ges uppvärmt dricksvatten vid minst två tillfällen per dygn.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna författning träder i kraft, i fråga om 2 kap. 3 § den 1 januari 2002, i fråga om 3 kap. 2 §, 5 kap. 6 § första stycket, 6 kap. 4 §, 7 kap. 9 §, 8 kap. 5 §, 9 kap. 3 §, 10 kap. 2 § och 11 kap. 4 § den 1 juli 1998, och i övrigt den 1 januari 1998.

Den som håller ett viltfångat djur, en apa eller ett rovdjur för sällskap eller hobby vid ikraftträdandet av 1 kap. 4 § får utan hinder av den bestämmelsen behålla djuret under dess återstående livstid om det hålls enligt bestämmelserna i dessa föreskrifter, varvid 1 kap. 5 § skall gälla från och med den 1 juli 2000 för djur som inte omfattas av 5 - 12 kap.

De djur som enligt 1 kap. 5 § skall hållas i enlighet med särskilda instruktioner och som vid ikraftträdandet av den bestämmelsen hålls för försäljning, sällskap eller hobby får hållas för sådana ändamål utan instruktioner fram till den 1 juli 2000.

En zoobutik, djurgrossistanläggning eller liknande anläggning i vilken djur hålls för försäljnings- eller hobbyändamål vid ikraftträdandet av 4 kap. 34, 35 och 39 §§ får utan hinder av dessa bestämmelser fortsätta med verksamheten fram till den 1 juli 2000 under förutsättning att butiken eller anläggningen inte förändras på ett sätt som inte är obetydligt.

Sådana utrymmen som avses i 5 kap. 6 § första stycket första meningen, 6 kap. 4 §, 7 kap. 9 §, 8 kap. 5 §, 9 kap. 3 §, 10 kap. 2 § och 11 kap. 4 § samt sådana golv som avses i 6 kap. 3 § och 7 kap. 7 §, och som vid ikraftträdandet av dessa bestämmelser används för hållande av de djurslag eller djurarter som avses i nämnda bestämmelser, får utan hinder av samma bestämmelser utnyttjas fram till den 1 juli 2000.

© Irene Ahl

(Djurhälsoenheten)

Bilaga 1

Åter till innehållsförteckningen!

BURFÅGLAR

Utrymme

Fågelns längd1)

cm

minsta tillåtna yta

m2

minsta yta per fågel vid grupphållning2)

m2

Längsta sidan skall vara minst

m

minsta höjd

m

upp till 153)
0,31
0,03
0,7
0,6
16-204)
0,31
0,04
0,7
0,6
21-255)
0,45
0,055
0,9
0,6
25-356)
0,84
0,1
1,2
0,8
36-45
1,44
0,6
1,6
1,0
46-55
2,2
1,0
2,0
1,2
56-65
3,12
1,5
2,4
1,5
66-75
4,2
2,0
2,8
1,8
Mer än 75
6,5
3,0
3,6
1,8

1)Mätt från näbbspetsen till stjärtspetsen. Om stjärtfjädern saknas uppskattas måttet som om fjädern fanns. För ankor och vidafinkar i praktdräkt bortses från de förlängda stjärtfjädrarna, dock skall utrymmet vara så stort att fåglarna kan röra sig utan att stjärtfjädrarna, mer än tillfälligtvis, kommer i kontakt med burens golv eller väggar.

2)Vid häckning räknas endast föräldrafåglarna fram till dess att ungarna är flygfärdiga.

3)Sebrafink, risfågel, måsfink, kanariefågel, kinesisk dvärgvaktel m.fl.

4)Undulat, dvärgpapegojor (Agapornis spp.) m.fl.

5)Diarnantduva m.fl.

6)Nymfkakadua, skrattduva m.fl.

2 Utrymmets bredd

Utrymmets bredd skall vara minst 2 gånger fågelns längd, dock minst 45 cm.

Bilaga 3

Åter till innehållsförteckningen!

KANINER

1 Utrymme

rasstorlek

(vikt i kg)

minsta tillåtna yta

m2

minsta yta per djur vid grupphållning2)

m2

minsta yta per avelshona med kull vid grupphållning

m2

minsta mått på kortaste sidan

m

minsta höjd

m

liten

< 3 kg

0,5
0,25
0,5
0,5
0,5
medel

3-5 kg

0,7
0,35
0,7
0,6
0,6
Stor

> 5 kg

0,9
0,45
0,9
0,7
0,7

2 Utrymme i bolåda för avelshona med kull

rasstorlek

(vikt per vuxen hona i kg)

minsta längd

(cm)

minsta bredd

(cm)

minsta höjd

(cm)

liten

< 3 kg

35
28
20
medelstor

3 - 5 kg

40
30
25
stor

> 5 kg

45
35
30

Bilaga 4

Åter till innehållsförteckningen!

GNAGARE

Utrymme

djurart/djurarter
Minsta tillåtna yta

m2

Minsta yta per djur vid grupphållning

m2

Minsta yta per avelshona med kull vid grupphållning

2

Minsta mått på kortaste sidan

m

Minsta höjd

m

marsvin
0,3
0,15
0,25
0,4
0,25
Guldhamster
0,12
0,151)
0,25
0,2
dvärghamstrar
0,09
0,045
0,045
0,2
0,2
chinchilla
0,4
0,2
0,3
0,4
0,7
degu
0,3
0,15
0,2
0,4
0,4
brun råtta
0,18
0,06
0,08
0,3
0,3
gerbil
0,12
0,06
0,15
0,25
0,2
husmus
0,09
0,018
0,0275
0,2
0,2
gräsmus, taggmus
0,09
0,03
0,075
0,2
0,2
1) Vuxna guldhamstrar får inte hållas tillsammans. Måttet gäller minsta yta för ensam avelshona med kull.

2 Utrymme i bolåda för ensam avelshona med kull

djurart/djurarter
Minsta längd

cm

Minsta bredd

cm

Minsta höjd

cm

guldhamster
15
15
10
dvärghamster
14
11
10
chinchilla
30
25
20
degu
20
15
13

Den här sidan har skapats och designats av Göran Gladh.

Senast uppdaterad: 991006

Åter till kaninsidan