Jag hade tyvärr fel för två veckor sedan, det var inte bara två genusidiotier på ingång, det var flera. Den senaste veckan har det kommit flera utspel om kraftiga vänstersvängar i Moderaternas jämställdhetspolitik. Det tog inte slut med partisekreterare Schlingmanns hot om könskvotering av bolagsstyrelser (varför han inte ville kvotera också ålder, religion och etnicitet fick vi ingen förklaring till).

I går var det dags för partiets nya talesperson i jämställdhetspolitiska frågor, en kvinna som kallar sig feminist, bekänner sig till könsmaktsordningen, vill skärpa sexköpslagen och anser att vårdnadsbidraget är en kvinnofälla... Hillevi Engström föreslår i SvD bland annat att skolor skall jämställdhetscertifieras, men detaljer om hur det skall gå till och vad som händer den som inte möter kraven framgår inte. Engström avvisar tillsvidare kvotering av föräldraledigheten utöver de två "pappamånaderna". Alltid något, men motiveringen är intressant, det är alltså inte för att det skulle vara principiellt fel utan för att "[f]öräldrar vill inte ha mer kvotering".

Alla dessa utspel strider mot borgerliga grundidéer om att människor skall bedömas efter sin person och inte efter var deras föräldrar föddes eller vad de har mellan benen. Utspelen har gjorts utan föregående förankring bland partiets medlemmar och sympatisörer. En del av åtgärderna som föreslagits, till exempel varierade former av kvotering, har redan avvisats av tidigare partistämmor, trots detta smygs de nu in bakvägen. Andra åtgärder har aldrig ens varit uppe för diskussion på någon stämma. Som kommunalrådet på Lidingö: Paul Lindquist undrar: "Är partiledningen så rädd för att stämman ska rösta "fel" att man helt enkelt rundar de valda ombuden när det passar "

Att vara för kvotering är att se människor som bara delar av ett kollektiv, stöpta i samma form, inte som individer med egen vilja och eget värde. Att anamma könsmaktsordningen är att bekänna sig till den kollektivistiska teorin som säger att alla män på ett magiskt strukturellt sätt är överordnade alla kvinnor. Att det finns kvinnor som är premiärministrar, vd:ar, regerande drottningar, liksom det finns kvinnliga modeller och skådespelare som tjänar mycket mer än sina manliga motsvarigheter förklaras enligt denna teori med att de inte är riktiga kvinnor utan uppför sig som män...

Moderaterna har en stor skillnad i stöd mellan könen. Att dessa utspel är ett sätt att flörta med den förmodat vänsterfeministiska kvinnliga medelklassen är ingen osannolik gissning, men ibland straffar det sig att vara översmart. Jag citerar Paul igen:

I höstas hade vi en s k arbetsstämma inför valet där partiledningen lade fram sina förslag till valplatform i olika viktiga frågor. Ingenstans togs frågan om kvotering i näringslivet upp, kanske för att man visste hur delegaterna skulle reagera även denna gång. Istället skickar man ut partisekreterare Schlingmann som i en intervju i Veckans Affärer plötsligt meddelar att partiet nu har gjort en ny analys och tycker att kvotering till bolagsstyrelser är bra.

Jaså? För det första vilka är partiet? Är det Per Schlingmann och hans stab av reklamnissar? Är det partiledningens inre krets? Är det kanske hela partistyrelsen? Eller är det möjligen alla medlemmar som känner ett engagemang för det här partiet, människor som kanske inte i första hand gör taktiska överväganden utan vars åsikter faktiskt vilar på en ideologisk grund om vad som är rätt och fel.

Självklart måste en partiledning, i synnerhet i regeringsställning, kunna sköta den dagliga politiken utan att behöva kalla till partistämma stup i kvarten. Men när det gäller principiella ideologiska frågor så måste dessa faktiskt förankras. Och när det handlar om en fråga som ska hanteras bortom 2014 med två mellanliggande val och minst lika många partistämmor, så finns det ingen anledning att inte låta medlemmarna säga sin mening.

Ett parti är inte ett företag med en vd som kan göra precis som han vill bara pengarna eller rösterna strömmar in. Ett parti har en själ. Vi finns till för att vi tror på någonting och det får vi aldrig glömma. Självklart vill vi maximera röstetal och behålla regeringsmakten, men för den skull får vi inte sälja vår själ.

Jag blev faktiskt riktigt upprörd när jag läste artikeln. Dels för att man så uppenbart struntar i medlemsdemokratin och vad våra sympatisörer tycker, dels för att kvotering är principiellt fel.

En vänstersväng är destruktiv för sympatisörernas moral (tips till partiledningen: om det är vinna valet ni vill så är det väldigt smart på riktigt att inte sänka era valarbetares moral), den är inte politiskt trovärdig och den är också fel lösning på den ojämlikhet som alltjämt existerar.

För det finns borgerliga sätt att hantera de skevheter som faktiskt finns. Till exempel ett öppnande av hela den traditionellt kvinnliga vårdsektorn för företagande och ett uppvärderande av traditionellt kvinnliga yrken. Det av Socialdemokraterna så hånade "pigavdraget" är en del av detta ("drängavdrag" har Socialdemokraterna ju aldrig haft problem med).

De moderater som tycker att partiledningen är på fel väg i den här frågan är välkomna att gå med i facebookgruppen: För en borgerlig moderat jämställdhetspolitik.

intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om politik, feminism, kvotering, jämställdhet, könsmaktsordning, moderaterna, socialdemokraterna, per schlingmann, hillevi engström, val2010