[Senast uppdaterad ]


Monarkistiska argument

Kungen representerar hela Sverige

Statschefen skall företräda hela nationen. En vald statschef är aldrig lika okontroversiell som person som en konstitutionell monark kan vara. Han har svårt att lika väl företräda dem som röstade emot honom som dem som röstade för. Det räcker att se på USA, där en betydande del av befolkningen ägnar sig åt att hata den sittande presidenten, vare sig denne heter Bush eller Clinton eller Reagan. En del av det hatet smittar av sig på statsapparaten som sådan.

Kungen representerar bättre

Statschefen skall stå för stabilitet och pålitlighet. En monark representerar sitt land och dess historia på ett sätt som en president, vald för några år, aldrig kan göra.


Fördel med symbol utan makt

Bra att makten och glansen är skilda åt. En nations högsta symbol kommer ofelbart att utsättas för svassande och fjäsk. Fjäsket är en del av den mänskliga naturen och det är löjeväckande att tro att det skulle försvinna vid införande av en republik. Republiken har dessutom den egenskapen att alla de som hjälpt presidenten att väljas förväntar sig gentjänster av honom/henne. Det är bättre att låta fjäsket kanaliseras mot ett tämligen maktlöst hov än mot en person med verklig makt. Politikerna har tillräckligt många svassande jasägare omkring sig redan utan glansen av ett statschefsämbete.


Republikanska argument

"Monarki är odemokratiskt"

Hur kan det vara det när statsskicket stöds av 70-80% av befolkningen? För all del, håll gärna en folkomröstning, med bindande resultat, nu på en gång. Med tanke på valresultatet senast svenskarna uppfattade att de behandlades som dumskallar av överheten i en folkomröstning är jag inte det minsta orolig. Därefter får de republikanska översittarna hålla tyst i minst trettio år. Det är således inte förvånande att Republikanska Föreningens ordförande är emot en folkomröstning.

"Monarki är ojämlikt"

Tvärtom. Fördelen med monarki är att kungen är kung över alla, lika för skåningar och norrbottningar, för infödda och invandrare, för ministrar och städerskor. Han representerar ingen klass, politisk inriktning eller etnicitet, han representerar Sverige.
En annan fördel är också att han är fullt synlig. I dagens Sverige göms alltmer av makten i ansiktslösa ägarbolag på börsen och i slutna kompisgäng i facket och politiken. Vi behöver inte en mer osynlig överhet, vi behöver en mer synlig och där är kungen ett gott föredöme.

"Fel att kungen inte kan röstas bort"

Felet i Sverige är att det inte går att rösta bort politiker. Förbrukade politiker fortsätter som makthavare, de blir generaldirektörer, vd:ar, ambassadörer eller landshövdingar. Denna nya adel tillsätter sina kompisar och varandras barn, delar ut koncessioner, uppdrag och titlar utan uppfyllande av några kompetenskrav och utan någon som helst offentlig kontroll.
Där är ett verkligt demokratiproblem att ägna sig åt. Vill republikanerna att någon skall lyssna till deras demokratisnack så får de först se till att demokratisera den nya adeln i Sverige, den som tillhör samma överhetsklass som de ledande republikförespråkarna. När det är gjort kanske folket har lättare för att tro att det är i deras intresse de republikanska översåtarna talar.
Och visst går det att avsätta kungen, genom två riksdagsbeslut med val emellan. Att riksdagsrepublikanerna inte gör det beror på att de vet att folket skulle kasta ut dem med öronen före i valet, och många guldkantade reträttposter på statliga företag, myndigheter och ambassader finns det inte.

"Monarki är dyrt"

Det blir inte billigare att införa republik. Anslaget till Kungliga hov- och slottsstaten är 87,5 miljoner kronor om året. Av dessa går cirka 40 till Slottstaten - underhåll av slott, trädgårdar och samlingar. Resten, 48 miljoner, går till Hovstaten. Jag citerar SVT Debatt: "Det ska täcka kostnaderna för kungens representation inklusive resor, kostnaderna för Riksmarskalksämbetet med stabsavdelningar för personal, ekonomi och information & press, Hovmarskalksämbetet (administration), Drottningens Hovstat (administration och hushåll) och Hovstallet (transporter med bil och häst samt vård av vagnar och selar). Anslaget, som kallas apanage, betalas ut vid årets början. Revision görs av revisorer som kungen själv utser. Antalet anställda är ca 75. [min kursivering]".

Den som är intresserad kan läsa Kungliga Hovstaternas årsredovisning.

Det handlar alltså inte om att kungen får 48 miljoner i lön, vilket republikanerna gärna låtsas. Dessa pengar kommer naturligtvis inte att sparas om man inför republik. Arkiv, byggnader, föremål och trädgårdar måste fortsätta att underhållas av bibliotekarier, snickare, restauratorer och trädgårdsmästare. Även en president måste ha en stab med sekreterare, chaufförer, kockar och kuskar. Det blir inte många kronor man sparar där. Då har man inte räknat med de tiotals miljoner ett presidentval skulle kosta. Ekonomiska skäl talar för monarkin.

[En läsare mailade mig följande kommentar: "Har inte med saken att göra. Tänk bara om detta argument skulle vara gångbart i andra sammanhang?"
Det är riktigt att ekonomi i sig inte är överordnat allt annat, men det är inte jag som använder ekonomiargumentet, jag bemöter det. Det är republikanerna som använder monarkins "höga" kostnader som ett argument för republik - det argumentet håller alltså inte. Att visa att det är felaktigt har visst med saken att göra.]

"Monarkister har inga argument"

En republikansk favorit. De upprepar gärna att bara de, till skillnad från oss då, har "riktiga" argument. Sanningen är naturligtvis att båda sidor har både rationella argument och andra, mer känslomässiga och irrationella argument. Problemet för republikanerna är att det senare gäller just deras paradargument; att monarki är "odemokratiskt" . De kan inte förklara hur det kan vara det när monarkin har ett massivt folkligt stöd. De har högtflygande teorier som låter bra på en republikansk rödvinsmiddag i en k-märkt kåk på Söder, men när teorin skall ut i den riktiga världen är det stopp. De kan helt enkelt inte motivera hur i verkligheten svenskarnas demokratiska rättigheter hotas av monarkin. De kan inte motivera varför t ex Danmark, Holland och Spanien i verkligheten skulle vara mindre goda demokratier än Finland, Tyskland och Frankrike.