Vi har precis nyss lagt upp ämnet Monarki eller republik på Argumentera.se. Med hjälp av vår webbplats kan användaren lätt sätta ihop ett budskap och skicka det till exempelvis grundlagsberedningen, eller någon riksdagsledamot eller en insändarredaktion. Kan inte du länka till oss? Vi länkar förstås till din webbplats, som vad vi kan se är den bästa och sakligaste i sammanhanget. Jag tror att många av dina besökare kan gilla den här tjänsten.

Ibland hörs argumentet att det skulle vara omodernt med monarki. "Kvarleva", som Isaksson skriver. Men det speglar en konstig idé om vad som är tidsenligt.

På 1960- och 70-talen härskade åsikten att allt gammalt var vrövel, att traditioner var larv och ritbordet rätt ställe att bygga samhället på. Vi fick en social ingenjörskonst, som må ha haft goda ambitioner men som ställde till mycket elände i sitt övermod.

Att riva gamla innerstäder och bygga torg med Domus, försäkringskassa och p-hus verkade modernt och rationellt - i dag ångrar många det bittert. Att riva monarkin verkade också vara det enda rätta, men där nådde socialingenjörerna inte ända fram. I dag har vi erinrat oss att människor har behov av symboler och ritualer.

Det finns en längtan efter ledarskap som främjar identitet och förankring och är mindre sturskt när det gäller att tala om precis hur allting ska vara. Se på intresset för nationaldagsfirandet. Se på vallfarten till kyrkorummen efter tsunamikatastrofen.

Om vi i dag avskaffar monarkin i rationalitetens namn kommer vi snart att i det beslutet se ett uttryck för samma kortsiktiga vandalism som vi i dag ser i de okänsliga citysaneringarna.

Det nya förslaget om att man ska ha full insyn i kungens ekonomi visar tyvärr på en brist på erkänsla för monarkin. Förslaget är helt fel tänkt. Vi har ett kungahus och då måste vi ge dem förtroendet att sköta sig själva.

Man kan inte se världen i bara svart eller vitt. Fördelarna med kungahuset överväger helt klart nackdelarna. Att man föds till sin post är en liten sak jämfört med vad monarkin betyder som samlande symbol. Många av mina partikamrater håller med mig om detta i enskilda samtal.

Men det är inte bra att det står saker i partiprogrammet som ingen på högre nivå driver. Det kan leda till att respekten för vad partiet har beslutat även i andra frågor försvagas. Jag tycker därför det är hög tid att stryka kravet på republik ur vårt socialdemokratiska partiprogram. Jag kommer att skriva en motion där jag kräver att republikkravet stryks. Då kan vi ta diskussionen och komma fram till ett beslut.

Med anledning av redovisningen av förvaltningen av H.M. Konungens privata tillgångar i programmet Kalla Fakta görs följande förtydligande:

Kungl. Hovstaternas ekonomi och H.M. Konungens privata tillgångar hålls helt separata. För Kungl. Hovstaternas ekonomi gäller följande:

Riksdagen anslår för innevarande år 98 mnkr. Därutöver drar Hovstaterna själv in c:a 45 mnkr genom främst entréintäkter. Medlen används för drift av slott med kulturhistoriskt ytterst värdefulla inventarier samt för kostnader i samband med representation för Sverige. Huvuddelen av kostnaderna är personalkostnader. Vid Hovet finns 210 fast anställda. Därutöver anlitas ett stort antal visstidsanställda för olika uppgifter.

För förvaltningen av H.M. Konungens privata tillgångar gäller följande: Skälet att omvandla verksamhet i Kungens enskilda firma till bolag är att skapa en skarpare gräns mellan Statschefens uppgifter och Kungens privata tillgångar. Kungen äger aktier i moderbolaget Bensor men har inte någon ledande ställning i bolagets ledning. Det är därför att jämföra med sedvanlig förmögenhetsförvaltning.

H.M. Konungen arrenderar Stenhammar av staten. Gården testamenterades för mer än 100 år sedan till staten på villkor att den arrenderades ut till svensk arvprins. I testamentet fastställs arrendebeloppet till 1000 kr.

För att hålla fastigheten i stånd och efterkomma testators vilja har Kungen under senare år gjort omfattande investeringar i maskiner och inventarier samt låtit bredda verksamheten bl a genom uthyrning av bete för hästar (inte uppfödning av hästar). Under senare år har EU-stöd utgått för att återskapa öppna landskap. För 2005 erhölls ca 900 000 kr. Vissa år har verksamheten vid Stenhammar lämnat överskott som kunnat överföras för att täcka underskott i verksamheten på Solliden.

Solliden har H.M. Konungen ärvt. Den ekonomiska verksamhet som bedrivs vid Solliden syftar till att även fortsättningsvis kunna hålla parken med dess kulturhistoriska värden öppen för allmänheten.

Förvaltningen av Kungens privata tillgångar sker enligt gängse principer med full insyn från myndigheter och revisorer.

Kungen är angelägen om ansvarsfull förvaltning av det som anförtrotts honom.

Förvaltningen av Kungens privata tillgångar hålls väl åtskild från Hovstaternas ekonomi och Kungens ställning som statschef.

Vi har sett åtskilliga exempel, även i vårt eget land, på hur monarkin kan ge legitimitet åt de demokratiska institutionerna i trängda lägen.
[...]
Det förtjänstfulla i den svenska modellen är, enligt Ingvar Carlsson, att [kungen] avlastar en alltmer arbetstyngd statsminister från en stor del av de ceremoniella och representativa uppgifterna.

Heraldiska nämnden har vid sitt sammanträde 2005-11-23 granskat det insända förslaget. Protokollet har följande lydelse:

"§ 3 Sekreteraren föredrog Försvarsmaktens begäran om yttrande över förslag till ny försvarsmaktsgemensam logotyp.

Nämnden konstaterar att Försvarsmakten sedan länge använder ett motsvarande märke såsom nationalitetsbeteckning på flygplan och ubåtar och att förslaget därför inte kan anses strida mot gällande bestämmelser vad gäller användningen av lilla riksvapnet.

Nämnden anser dock att det av flera skäl vore olämpligt och pietetslöst om det föreslagna märket skulle ersätta det hävdvunna heraldiska vapnet med kunglig krona och svärd. Det viktigaste skälet till detta är att heraldiken är ett kulturarv med månghundraårig tradition och stark förankring inom Försvarsmakten och i det svenska samhället.

Om Försvarsmakten ersätter det heraldiska vapnet med den föreslagna logotypen i den visuella kommunikationen, kommer dessutom den naturliga associationen till övriga försvarsanknutna myndigheter att brytas. Detta gäller exempelvis Försvarshögskolan, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets materielverk, Fortifikationsverket och Försvarets radioanstalt, men också andra myndigheter såsom Kustbevakningen, Tullverket och Rikspolisstyrelsen, som har nationella uppgifter besläktade med Försvarsmaktens.

Nämnden anser vidare att det knappast främjar Försvarsmaktens internationella insatser att lämna den heraldiska traditionen, som i militära sammanhang är så levande i våra grannländer och hos de flesta av våra militära samarbetspartners.

Vill man åstadkomma en förändring är det möjligt att ge vapnet en ny konstnärlig utformning utan att innehållet ändras. Ett vapen är nämligen endast fastställt till sitt innehåll, inte till sin form. Riksarkivets heraldiske konstnär kan mot ersättning framställa en ny version av Försvarsmaktens vapen. Om Försvarsmakten istället väljer att skapa ett nytt vapen för att på så sätt markera förnyelse, så kan Riksarkivet bistå även i detta arbete."

"Signalerna är så tydliga att jag nu beslutat att stoppa de fortsatta förberedelserna för en lansering av logotypförslaget i dess nuvarande form. Min inställning är fortfarande att vi ska utforma en ny logotyp, men vi ska alltså nu ta ett rejält omtag och lära av de erfarenheter vi gjort. Det finns i dag inget färdigt förslag."

Arméns, marinens, flygvapnets och samtliga förbandsvapen ska vara borta om två månader, den 16 januari. De ska istället i "all kommunikation" ersättas med en enda, ny, logotyp.
Denna skulle ha presenterats av Överbefälhavaren Håkan Syrén den 7 oktober. Men försvarets interna tv-sändning med ÖB och nya logotypen stoppades. Detta efter ingripande av Riksarkivet. Orsaken är att försvarsmakten inte följt 1982 års lag om Sveriges riksvapen. Enligt den ska Heraldiska nämnden yttra sig innan ett nytt vapen tas i bruk. Statsheraldiker Henrik Klackenberg vid Riksarkivet ingrep.
- I ett svep utraderar man användningen av de heraldiska vapnen som i många fall har flerhundraåriga traditioner. Det vore en väldigt olycklig utveckling för det heraldiska kulturarvet. Det är ingenting som Riksarkivet kan uppmuntra, säger Henrik Klackenberg till SvD.
Den ansvarige för Försvarsmaktens profilbyte försvarar agerandet:
- Man måste knäcka ägg för att göra omelett. Det är klart att några kommer att tycka det är jobbigt på vägen. Men det blir en jävla fin omelett, säger Försvarsmaktens informationsdirektör Staffan Dopping.

Kunglig otrohet
Enligt Aftonbladet har kungen varit otrogen. Sådana uppgifter kommenterar vi inte på republik.nu. Däremot måste vi berätta hur monarkisterna reagerar. En man med det märkliga namnet Jakob E:son Söderbaum, representerar något som kallas "Förenade monarkister" och säger att "Republikanska föreningen tillsatte förra året en pr-grupp i syfte att svartmåla kungen och sätta monarkin i gungning. Jag tror att Solos uppgifter [om kungens otrohet, f.a.] kommer från dem." Fantasifullt!

[...] Enligt Kurt Öberg, revisionschef på Riksrevisionen, går det inte att se vilka kostnader som slottsstaten egentligen har eftersom kungahuset blandat ihop dem med hovstatens kostnader. Konsekvensen blir att riksdagen inte får något vidare bra beslutsunderlag när den ska ta beslut om hur mycket pengar som kungahuset ska få, anser Öberg.

[...] Fördelningen av anslaget mellan Hovstaten och Slottsstaten 51% respektive 49% av det totala anslaget, grundar sig på relationen mellan de faktiska kostnaderna 1996, då en överenskommelse träffades mellan Regeringen och Kungl. Hovstaterna.

Till grund för denna överenskommelse låg en utredning av professor Fredrik Sterzel, gjord på uppdrag av parterna. Resultatet redovisas i en PM med rubriken "Konungens s.k. apanage och anknytande frågor." Det överenskoms samtidigt att fördelningsnyckeln skulle gälla långsiktigt och ej rubbas av smärre förändringar i organisationen eller verkligt kostnadsutfall. [...]

Grattis på namnsdagen!

Först och främst vill jag säga att jag tycker vårt statsskick är bra och att jag inte är någon anhängare av en republik i Sverige.

Jag känner i detalj till bakgrunden till att Sverige numer skriver att den höge fördragsslutande parten från svensk sida är Konungariket Sveriges regering (mot tidigare Hans Majestät Konungen av Sverige). Det är nämligen i mångt och mycket mitt "fel" att Sverige ändrat skrivning i EU-fördragen. Bakgrunden är emellertid helt juridisk och har inget som helst att göra med att smygvägen försöka få regeringens maktställning att öka på bekostnad av statschefen. Det hela rör sig om ett juridiskt s.k. legitimitetsproblem som uppkommit i Sverige med anledning av den märkliga ställning i statsrättsligt hänseende som grundlagstiftaren gett den svenske statschefen jämfört med övriga EU-länders statschefer. Problemet har funnit sedan Sverige gick med i EU 1995 men har inte uppmärksammats tidigare.

Kortfattat beror det på följande. Enligt 10 kap. regeringsformen så ingås avtal såsom ett EU-fördrag av regeringen, avtalet blir bindande om riksdagen godkänner avtalet. Sveriges statschef är inte formellt delaktig i utnämnandet av regeringen och är inte heller formellt delaktig i regeringens beslut. Vidare är inte Sveriges statschef formellt delaktig när lagar antas. Statschefen är således varken formellt delaktig i den verkställande eller lagstiftande makten i Sverige, något som är unikt för statschefen i ett EU-land. I alla länder, såvitt kunnat utrönas, är statschefen antingen formellt med i regeringens beslutsfattande, dess utnämning och/eller så skriver statschefen under lagar och beslut som antas av parlamentet. I och med detta så är statschefen i formell mening legitim att vara en vad som kallas "hög fördragsslutande part". I Sverige går det inte, med anledning av det sagda, att statschefen är hög fördragsslutande part och därmed brister EU-fördraget i dess legitimitet om Sveriges statschef står med, eftersom man i ingressen fastslår att de höga fördragsslutande parterna BESLUTAT fördraget, alltså något som vad gäller vår statschef inte överensstämmer med svensk grundlag.

Jag skrev en artikel om statschefen och hans offentligrättsliga ställning i Sverige i Förvaltningsrättslig tidskrift del 1 år 2003. Det är en väldigt lång artikel, det nyss sagda står i ett särskilt avsnitt om statschefen och EU. Förvaltningsrättslig tidskrift tillhör väl inte vad de flesta prenumererar på men den finns på de flesta bibliotek. Jag antar att man på regeringskansliet läste artikeln, därför att månaden efter att den publicerats så tog man bort statschefen från ingressen och ersatte honom med regeringen. Men som sagt, det hela har med juridik att göra ­inte politik.

Vad är Monarki.nu?

Redaktör: Per Hagwall, kontaktas på info@monarki.nu Vill du stödja Monarki.nu? Köp dina böcker och cd-skivor från cdon via oss, köptips här